IDAG tar jag studenten. Helt jävla ofattbart, jag har klarat det.
Det är dags att avsluta kapitlet och öppna ett nytt. Vad som väntar har jag Ingenaning om. Det jag vet är att jag kommer blicka tillbaka på skolan med ett leende på läpparna.
Jag saknar det redan nu, alla vänner och alla de bra lärare. Jag är rädd, men vem är inte det. När jag kliver ner på nerevåningen och ser alla dekorationer kan jag inte förstå att det är för mig.

Vart tog den lilla flickan vägen som sprang på korta snabba ben ute på skolgården?
Studenten, order känns fel i munnen. Det är ett främmande ord som bara de "stora barnen" gör. Nu är jag en bland dem.
Jag älskar min klass, älskar mina tjejer.. Utan dem skulle jag aldrig klarar detta 3 åren.

Vill egentligen inte känna sorg denna dag men önskar så innerligt att morfar hade varit här.

Njut Jessica, den här dagen är till dig.